Omtumlande dag.
Det har varit en omtumlande dag. Dels var det min första dag i arbetslöshet på ett år och fyra månader. Bara det väcker känslor till liv inom mig. Tankarna vandrar genom åren på Tjärnvik, hur jag slutade, började på Skatteverket, gick hemma ett tag innan jag hamnade där igen. Känner ofta oro hur mina gamla arbetskamrater har det och blir jätteglad när jag hör att någon av dem hittat ett jobb.
Men så i morse hände det, ja det kungjordes i HT åtminstone, att Råsjö köper Tjärnviksområdet. Min första tanke var 1 april, nästa tanke, ingen kan väl skämta om så allvarliga saker. Jag ringde upp de jag kunde komma på och fick det bekräftat och trots att dagen bl.a skulle användas till att besöka a.f så bröt rena euforin ut i mitt huvud.
Det ödelagda industriområdet som förr sjöd av liv där jag och mina arbetskamrater kamperade årets alla månader, i mörker och kyla, i sol och olidlig hetta, takskottning och ishackning men även grillkvällar produktionsrekords tårtor och andra roliga incidenter.
Det kanske inte kommer att skapas lika många arbetstillfällen som förr, men rent psykologiskt, Tjärnvik kommer inte att stå där som ett förfallet monument utan någonting vi fortfarande kan vara stolta över. Där jobbade vi på sågen och numera används området tilll .....osv. Vi slipper tala dåtid, vi kan tala nutid och framtid.
Stickspåret angavs som en av anledningarna att man valde Tjärnvik så inte heller den satsningen var förgäves. Nu får området dessutom en köpare som har kraft att utveckla området och det värmer mitt sargade Tjärnvikshjärta.
Amanda Ohms har sagt att "säg det högt så blir det sant" men även det kan göra en klen i tron i längden. Jag länkar till två av mina önskeinlägg i bloggen och tamigsjutton ibland kan drömmar slå in.:)
http://gnarp.webblogg.se/2012/january/tjarnviks-industriomrade.html
http://gnarp.webblogg.se/2012/january/film-fran-katrineholms-kombiterminal.html
Men så i morse hände det, ja det kungjordes i HT åtminstone, att Råsjö köper Tjärnviksområdet. Min första tanke var 1 april, nästa tanke, ingen kan väl skämta om så allvarliga saker. Jag ringde upp de jag kunde komma på och fick det bekräftat och trots att dagen bl.a skulle användas till att besöka a.f så bröt rena euforin ut i mitt huvud.
Det ödelagda industriområdet som förr sjöd av liv där jag och mina arbetskamrater kamperade årets alla månader, i mörker och kyla, i sol och olidlig hetta, takskottning och ishackning men även grillkvällar produktionsrekords tårtor och andra roliga incidenter.
Det kanske inte kommer att skapas lika många arbetstillfällen som förr, men rent psykologiskt, Tjärnvik kommer inte att stå där som ett förfallet monument utan någonting vi fortfarande kan vara stolta över. Där jobbade vi på sågen och numera används området tilll .....osv. Vi slipper tala dåtid, vi kan tala nutid och framtid.
Stickspåret angavs som en av anledningarna att man valde Tjärnvik så inte heller den satsningen var förgäves. Nu får området dessutom en köpare som har kraft att utveckla området och det värmer mitt sargade Tjärnvikshjärta.
Amanda Ohms har sagt att "säg det högt så blir det sant" men även det kan göra en klen i tron i längden. Jag länkar till två av mina önskeinlägg i bloggen och tamigsjutton ibland kan drömmar slå in.:)
http://gnarp.webblogg.se/2012/january/tjarnviks-industriomrade.html
http://gnarp.webblogg.se/2012/january/film-fran-katrineholms-kombiterminal.html
Jag önskar de nya ägarna ett stort LYCKA TILL och det skriver nog hela Gnarp och kommunen under på. Tack!
Godnatt!
Kommentarer
Trackback