Gott Nytt År!

Gott Nytt År! tillönskas Alla i Gnarps Folkkommun.:)
Medborgarenkät.
Medborgarenkät.
Bilder från Dagmars besök i Norrfjärn.
Här är lite bilder från idag. Och märk väl. Har har det redan lagts ner åtskilliga arbetstimmar.











Byaservice i Finska Österbotten.
Nätverk
Kurtz är julfin.

Kurtz är julfin. Julen fortsätter.:)
Julafton.
Service, serviceprojekt mm
Måste nämna en konversation med min far då vi åkte bil genom byn.
Jag: -Gnarp är kanske inte direkt vackert.
Farsan: -Nä´ä men praktiskt.
Lägger ut en länk årets sista nyhetsblad från Hela Sverige ska leva. Här presenteras Årets grupp, Årets kommun, serviceprojekt och hur du ordnar studiecirkel kring ditt projekt runt om i landet. Märk väl, reportaget om Årets kommun Munkedals kommun ett gott exempel på hur man jobbar med landsbygden i fokus. http://wpmu.helasverige.se/files/nyhetsbladet_declag1.pdf
God Jul!

Vill tillönska mina läsare en riktigt God Jul.
En julhälsning från Jussi.
Den är så himla vacker att jag får gåshud.:)
Måndag kväll.
Nu har jag inga speciella planer och tjejerna sköter sig själv. Tvärtom; det är tjejerna som tar hand om mig numera. Har skrivit ihop ett första utkast till ett CV. Okej, det är inget jag är förtjust i precis. Men det är väl så det går till då du söker jobb numera. Jag kan skriva en bra text om någon annan, men då det gäller mig själv blir det tvärstopp. Jag är inte så intresserad av ämnet helt enkelt. Det är som att skriva mycket om ingenting. Är snart 45 år och börjar gå mig själv på nerverna. Jag förstår att ni är trött jag är själv trött. Ungefär.:)
Ett annat problem är att det är så mycket annat som är intressant. Så jobbar de med utveckling där, och så där går det oxå att göra. Det finns många goda exempel att grotta ner sig i och det inspirerar. Det som är tråkigt är att man måste välja ett recept då du ska baka kaka. Det går inte att använda alla med en gång.
Och inspirerad blev jag idag då jag läste i HT att Micael Bydén utnämnts till flygvapenchef. Jättekul! En annan insperationskälla som syntes i tidningen var vår egen Yukio Nakahara, Japan Jocke som var i full färd med att ta tomteexamen minsann. Han är ett bevis på att vi är helt beroende av inputs utifrån. Han ser möjligheter som ingen annan. En av våra största tillgångar.
Ok, just nu är Gnarps Landskommun lite tilltuffsad men det finns ljusglimtar. Vi är måhända i slutet av skördeperioden och nu väntar armod och sådd, men då allt verkar gå i cykler kan vi bara njuta av livet och göra det bästa av situationen medans vi väntar. För naturligtvis kommer vi igen.
Länk: 500 lokala utvecklingsplaner skapade
En plan för varje bygd. Starta arbetet med en Lokal utvecklingsplan. Läs materialet här.
http://wpmu.helasverige.se/files/lokalplanering-folder.pdf
//Kröpen
Uppväxlings recept
Medans ni tänker kan ni ta del av ännu mer text här.:) Kapitalanskaffning i Norrlands inland.
Gränsfors Julmarknad

Så var det fredag igen och...
Typ "Före upplysningen fick jag bära ved och hämta vatten. Efter upplysningen fick jag bära ved och hämta vatten." Det är väl inte riktigt så här det menas utan mer att; även om du får insikter måste du fortsätta att göra det grundläggande. Men det funkar även här då du måste göra det som var dag måste göras till den dag verksamheten upphör
Det känns som beslutet om nedläggning tagits i någon annan slags verklighet som är bortom vårt förstånd och lagar. Det för tanken osökt in på taoismen.
Människan följer jordens lagar.
Jorden följer himmelens lagar.
Universum följer Taos lagar.
Och Tao följer sig själv.
SCA står nog för urkraften i vårt mikrokosmos. Och nu ska Kartago utplånas. Men frågan är. Vad är Tjärnvik? Är det verksamheten? Personalen? Lokalerna? eller hela betingelsen? Går det överhuvudtaget att utplåna?
Paradigmskiftet verkar hursomhelst vara här och då ramlar jag in på en artikel jag läste idag av Jan Gradvall. Det avhandlade U2´s arbete med albumet ACHTUNG BABY och de 5 omständigheterna som ledde fram till succén. Kanske kan det även skänka hopp till oss arbetare på Tjärviks Trä, Gnarp och kanske även kommunen. Även om jag är tveksam till det sistnämnda alternativet.:)
Punkt 1. DE "DÖDADE" DET GAMLA. Innovationen beskrevs av nationalekonomen Joseph Schumpeter som "kreativ förstörelse", dvs man måste utplåna det gamla för att ge plats åt det nya.
Punkt 2. DE VÅGADE RISKERA FÖRVIRRING. Förvirring ja, verkligen. Vi får försök att sätta andra ramar än ekonomiska då vi tänker. Det känns som try and error metoden passar bäst nu.
Punkt 3. DE BEGAV SIG AV TILL EN NY PLATS. Det kanske funkar för mig och det skulle absolut funka för kommunen.
Punkt 4. DE VÅGADE PROVA SAKER. Inga problem för mig och Gnarp.
Punkt 5. DE VAR INTE TVINGADE ÅTERUPPFINNA SIG SJÄLVA. Men det är vi.:)
God Kväll.
// Kröpen
Gnarp-Expo
Ur profeten av Kahlil Gibran
”En kvinna som bar ett barn vid sitt bröst sade: ‘Tala till oss om Barnen.’
Och han sade:
Era barn är inte era barn.
De är söner och döttrar av Livets längtan efter sig själv.
De kommer genom er men inte från er.
Och fastän de lever hos er, tillhör de er ändå inte.
Ni kan ge dem er kärlek men inte era tankar ty de har sina egna tankar.
Ni kan hysa deras kroppar men inte deras själar.
Ty deras själar vistas i morgondagens hus
som ni inte kan besöka, inte ens i era drömmar.
Sträva att efterlikna dem, men försök inte att göra dem lika er.
Ty livet vänder inte tillbaka och dröjer inte hos den dag som flytt.
Ni är de bågar från vilka era barn sänds ut som levande pilar.
Bågskytten ser målet på det oändligas stig och
Han böjer er med sin makt för att Hans pilar skall gå snabbt och långt.
Låt er i glädje böjas i Bågskyttens hand.
Ty liksom Han älskar pilen som flyger
älskar Han också den båge som är stadig.”
ur profeten av Kahlil Gibran
Om hur det stora kan rymmas i det lilla.
Juluppvisning 4/12 på ridklubben.

Arbete sökes.
Det här är ett inlägg som jag önskar att jag inte skulle behöva skriva. Åtminstone inte under den närmaste två års perioden. Men nu står vi här med beskedet att Gallo Timber avvecklar och lägger ner vår arbetsplats Tjärnviks Trä. Det har varit ett privilegium att ha haft en i min mening trivsam och välavlönad arbetsplats på så nära håll. Det bästa har definitivt varit gemenskapen. Vår underhållsavdelning, de två skiftlagen i sågen och laget i sorteringen har genomsyrats av mycket jäklaranama och en proffsig inställning. Har det inte varit för det, är jag säker på att det varit färdig sågat för länge sen. Vi har haft en lyhörd arbetsledning och jobbat med en platt organisation och en levande dialog.
Men nu gick det inte längre. Brist på, och dyr råvara, en produktionskostnad som vi marginellt kunde påverka, som var helt beroende av investeringar vi ev kunnat få och ett fortsatt dåligt pris på den färdigsågade varan. Plus att de modernare sågverken också har problem med råvaruförsörjningen och att deras resultat är helt bundet till att de går för fullt.
Och nu står vi här, ett 40-tal arbetsglada, mestadels män och funderar på vår framtida försörjning. Läget kunde ha varit bättre. Vi ska ut och konkurera på en allt hårdare arbetsmarknad och vi är experter på sågning, torkning och virkeskvalitet. Det är för tillfället ingen framtidsbransch och även fast vi vet att vi kan så mycket mer, är det lätt att känna sig väldigt begränsad . Vi kommer att behöva allt ert stöd, hjälp och vägledning för att forma våra framtida liv.
Vi ska naturligtvis inte kasta yxan i sjön utan försöka se möjligheterna. Några av oss kommer säkert att erbjudas jobb inom koncernen eller kan någon annan verksamhet lokaliseras dit även om den inte är lika personalkrävande. Andra har kanske en bra ide som de inte fått den rätta anledningen att sjösätta, och redan om ett par år så kommer några säkert att tycka att det var det bästa som hänt dem. Men jag behöver bara gå till mig själv. Det är ett visst kaos i huvudet och bara tanken att inte cykla till Tjärnvik varje morgon smärtar.
Sa jag att jag sökte jobb? Välkommen om du har förslag.:)