Utveckling av i) location
Jag läser ju som jag sa för någon dag sen en bok om platser. Har sammanställt lite om den första punkten av de tre jag räknade upp här om dagen * i) platsens lokalisering i ett vidare rum samt platsens specifika relationer till andra platser i det vidare rummet (location).
Det är jäkligt intressant och det går att förstå att det lätt kan bli tokigt. Det finns många underliggande orsaker till att det kan bli som det blir.
Att se plats som något som är lokaliserat i rummet (location) är det vanligaste sättet att se på en plats i den västerländska kulturen. Det är en lokalisering som kan sättas på en karta och ges fasta kordinater. Platsen kan räknas ut med stor exakthet, en plats kan ligga "här" i relation till platsen där. Jordskorpan kan ritas in som en mosaik där de olika platserna blir mosaikbitar. De små bitarna kan i vissa avseenden likna varandra och i andra avseenden vara helt olika.
Det här sättet att se världen, som en mosaik, är ett onotologiskt (onotologi=läran om verkligheten, hur världen är indelad och fungerar) ställningstagande som i första hand betonar förekomsten av gränser. Platser avgränsas genom ett jord-ritande av distinkta linjer och platsen ges en primär egenskap: den är sammanhängande.
Det här onotologiska ställningstagandebäddar i sin tur för en syn på platsers geografiska gränser som något som skyddar platsens innehåll, t.ex. i form av platsens karaktär och natur.
Ett gränsöverskridande vad det än må vara blir lätt tolkat och konstruerat som någonting som hotar platsen innanför gränserna. Ett vanligt exempel är att invandring från "andra" platser skulle utgöra ett hot mot den "invaderade", gränsöverskridna platsens kultur. Rasism och främlingsfientlighet bygger i stor utsträckning på en platsförståelse som föreställer platser som distinkta, sammanhängande och avskiljbara geografiska enheter med specifik lokalisering i rummet.
Rasism och främlingsfientlighet kan också ta sig uttryck som en motvilja, rentav avsky mot andra platser/andras platser, vilket för oss in på den andra aspekten av platsbegreppet :platskänsla (sense of place) Fortsättning följer.....
Det är jäkligt intressant och det går att förstå att det lätt kan bli tokigt. Det finns många underliggande orsaker till att det kan bli som det blir.
Att se plats som något som är lokaliserat i rummet (location) är det vanligaste sättet att se på en plats i den västerländska kulturen. Det är en lokalisering som kan sättas på en karta och ges fasta kordinater. Platsen kan räknas ut med stor exakthet, en plats kan ligga "här" i relation till platsen där. Jordskorpan kan ritas in som en mosaik där de olika platserna blir mosaikbitar. De små bitarna kan i vissa avseenden likna varandra och i andra avseenden vara helt olika.
Det här sättet att se världen, som en mosaik, är ett onotologiskt (onotologi=läran om verkligheten, hur världen är indelad och fungerar) ställningstagande som i första hand betonar förekomsten av gränser. Platser avgränsas genom ett jord-ritande av distinkta linjer och platsen ges en primär egenskap: den är sammanhängande.
Det här onotologiska ställningstagandebäddar i sin tur för en syn på platsers geografiska gränser som något som skyddar platsens innehåll, t.ex. i form av platsens karaktär och natur.
Ett gränsöverskridande vad det än må vara blir lätt tolkat och konstruerat som någonting som hotar platsen innanför gränserna. Ett vanligt exempel är att invandring från "andra" platser skulle utgöra ett hot mot den "invaderade", gränsöverskridna platsens kultur. Rasism och främlingsfientlighet bygger i stor utsträckning på en platsförståelse som föreställer platser som distinkta, sammanhängande och avskiljbara geografiska enheter med specifik lokalisering i rummet.
Rasism och främlingsfientlighet kan också ta sig uttryck som en motvilja, rentav avsky mot andra platser/andras platser, vilket för oss in på den andra aspekten av platsbegreppet :platskänsla (sense of place) Fortsättning följer.....
Kommentarer
Trackback
