Jag har fortsatt läsa ur Nätverkssamhällets framväxt av Karin Lundqvist i veckan. Det går trögt att tänka och ändå ska hennes skrift ses som en sammanfattning och ge förklaringar på Manuell Castells  böcker. Det som sägs om Castells böcker är att de är så svårförståeliga att de bör läsas i studiecirkel. Nu är det är ingalunda någon ny text. Den skrevs i slutet av 90-talet och mycket av det som skrivs är vedertagna sanningar idag och många av de föredömeliga exemplen kan t.om vara borta från marknaden. Här berättas inte om några läsplattor och iPhones men mycket av vad vi använder dem till. Men däremot berättar det om en framtid som vi ännu inte nått eller som vi kanske heller aldrig når. Eller som Castells själv säger.

- Texterna och hans forskning ska ses som verktyg för att hitta lösningar mer än att ge några säkra svar.

 

Ok jag bara kommit till kapitel 2. Internet och de nya affärsmodellerna.

 

Där nämns värdekedjan och kapitalflödet, ges exempel på gamla och nya strategier. Totaltidsrationalisering, maximera varje länk i kedjan. Man pratar om Lean (högst aktuellt idag)

MM mm, tycker du det låter intressant gå in och läs. Fyndet som jag hittade är ett exempel hur delar av den Italienska textilindustrin arbetar i VAP nätverk. Om det fortfarande jobbas på det sättet vet jag inte men jag kände att det kanske var ett bra exempel på hur företag kunde jobba lokalt här hemma oavsett vilken bransch det är frågan om. Och det känns också aktuellt då en regionalisering närmar sig. Och det är nog lite så här som Gnosjö fungerat. Jag tar med texten om lokomotiv företag också. Högst relevant då vi förlorat flera av våra lokomotiv. Jag kopierar texten rakt av och vill du läsa mer följ länken till dokumentet.

 

Norra Italiens textilindustri har många VAPs, som dock har utvecklats
annorlunda än Mc Kesson. Små grupper av företag tar ansvar för sin
del i kedjan, varje fabrik har sin specialitet, såsom att väva tyger, mixa
färger osv. Arbetet fördelas via kontrakt ut till den som för tillfället har
kapacitet att möta behovet. I centrum av varje småföretagsgrupp finns
en ”impannatore” eller ”coach” som koordinerar arbetet och fungerar
som problemlösare i värdekedjan. Coachen håller kontakt med alla led
från råmaterialinköp, design, produktionskontrakt, transporter till
försäljning. Dessutom befinner han sig nära kunden och kan snabbt föra
tillbaka krav till nätverksföretagen. På så vis kan man snabbt anpassa
sig till förändringar på marknaden. Hela kedjan måste fungera, alla
länkar måste vara starka. Det för med sig att alla deltagarna blir
synnerligen angelägna om att samarbeta och sprida information till
varann. På senare år har man utvecklat ett datorsystem som binder
samman nätverket, vilket underlättar koordinationen, kvaliteten och
hastigheten, när det gäller att svara upp mot förändrade marknadskrav.
IT underlättar samverkan, men utgör ingen förutsättning för nätverksskapande.
Numera är det regel att ha en nära och systematisk
koordination av den gemensamma verksamheten, vilket också innebär
samverkan med konkurrerande företag i andra VAPs för att utjämna
obalanser. Idag binds flertalet italienska VAPs samman via ett gemensamt
IT-nätverk; om ett företag inte kan leverera så kan någon från ett
annat partnerskap rycka in. Norditaliens nätverksföretag har en regional förankring; flera lokala
småföretag, som för att kunna leverera exempelvis glasögon, möbler,
pjäxor eller plagg, samverkar i nätverk längs värdekedjan. VAPs under

en gemensam ledning antas kunna arbeta mot ett gemensamt mål till
skillnad från fria konkurrerande företag. Det gör hela nätverket
konkurrenskraftigt. Småföretagen i nätverken kan också dela på resurser
av olika slag. VAPs förenar det stora företagets koordination och
skalfördelar med det lilla företagets flexibilitet, kreativitet och låga
over-headkostnader.

 

Lokomotivföretag

 

Enligt en nyligen genomförd studie av Mascanzoni & Novotny, spelar
en speciell kategori företag, benämnd lokomotivföretag, en strategisk
roll i ”industriella distrikt”. Norditalien har flera sådana distrikt. Lokomotivföretagen
har goda kontakter med den globala marknaden samtidigt
som de samordnar de lokala företagens produktion i regionala
kluster. Alla länkar från produktidé till distribution återfinns i regionen.
Lokomotivföretagen som befinner sig i täten drar tåget av underleverantörer.
Konfektionsföretaget Benetton är idag lokomotivet i ett
kluster av små och medelstora företag, som består av två nätverk, ett för
produktion och ett för distribution. Produktionsnätverket innehåller
650 underleverantörer, medan ett 80-tal agenter svarar för distributionen
runt om i världen.

De italienska industriella distrikten utgör innovativa miljöer där kunskaper
och teknik ständigt utvecklas och sprids mellan företagen i
nätverket, hävdar författarna. Produkternas kunskapsinnehåll blir
därmed högt vare sig det rör sig om textil, konfektion, glasögon eller
sportskor. I dessa distrikt skapas alltså det kunskapsmässiga mervärde
som är så viktigt för framgången i nätverkssamhället. En ansamling av
företag och verksamheter ger en kreativ och korsbefruktande miljö.

Det finns i praktiken en rad olika typer av VAPs, dvs nätverk mellan
mindre företag. Byggnadsindustrin har fungerat som VAPs sedan urminnes
tider genom att generalentreprenörer anlitar underleverantörer.
Detsamma gäller de asiatiska handelsbolagen, som aldrig haft
någon egen tillverkning, men som organiserar inköp av varor i varje
länk i värdekedjan över flera kontinenter från gruvor till hushållskonsumenter.