Jag var väl 16-17 år då jag läste John Irvings Hotell New Hampshire för första gången. I boken fann några dikter av den Amerikanske poeten Donald Justice. Jag försökte förstå dom då, det var svårt. Några fattade jag till viss del andra hajar jag nog fortfarande inte. Boken hade nått sorts budskap som jag tog till mig kanske hittade jag min livsfilosofi. Vad den går ut på och hur jag ska beskriva den vet jag inte riktigt. Ungefär, Jag åker med på livets tåg så får jag se  vad som händer.:)
OK vi rycker en. Vi tar en om dan kanske. Om ni står ut. OBS! läsning sker på egen risk.

Du skulle inte känna igen mig.
Mitt ansikte får liv
i tvättrummens fuktiga speglar
när du trevar efter ljusknappen.
Mina ögon har samma uttryck
som statyernas kalla ögon,
när duvorna ätit upp brödsmulorna
du lagt ut och åter kommer flygande.
                                   
                                   Donald Justice