I söndag var jag på fotboll och såg Gnarpviljan cup. Jag kom dit mitt i dan efter en tidnings runda och städning. En glädjande nyhet mötte mig Norrfjärn hadde vunnit första matchen och skulle nu spela semi mot Harmånger, kul. Matchen startade och när röken skingrades hadde Norrfjärn vunnit med 3-1, overkligt.
Jag for hem för foder intag. Kom tillbaka och såg finalen. Den skulle gå mot Ilsbo. Ilsbo såg otroligt jämt och komditions starkt ut. Och med tanke på att Norrfjärns sista tio mot Harmånger såg ut att nästan plåga livet ur grabbarna sä undrade man helt klart hur det skulle gå.



Men Norrfjärn gjorde allt annat än skämde ut sig. Fast Ilsbo pressade på i början av finalen stod Norrfjärn rycket och sista tio var dom helt enorm. Man gick på ren skär vilja. Det är så det är med Norrfjärns IF i en tid då samhällsservice och annat tas ifrån oss visar Norrfjärns IF en vilja att överleva som trotsar allt förnuft. Nu blev det visserligen förlust med 3-2 men när man betraktar Ilsbo som lag får man säga att det var en seger i alla fall.



Och det är så vi skall överleva i Gnarp också. Vi ska hjälpas åt och utveckla det vi har och fortsätta trotsa allt förnuft. Vi ska visa att vi inte tänker släppa initiativet i från oss. De fanns en tid då kungens utstationerade militärer bodde i Gnarp och åt upp Gnarpsbonas mat och Gnarpsbona fick överleva utav att äta ingenting.
Och då ska vi kunna överleva även i fortsättningen.