Ja då är vi äntligen på rätt sida om riten och det börjar sakta ljusna om dagarna. Men vi har en låååång väg att gå innan det hyfsar till sig. Vintern kan ibland kännas som en långsam klättring till toppen och sen lika långsamt ner igen. Ett slags uthållighetsprov. Första dan på cykeln efter nyår. Känndes väl så där, lite knögglig väg bara. Hoppas vi slipper den värsta kylan. Ridningen körde oxå igång ikväll. Fanny hoppade för Pia på klubben. Massor av glada ekipage var med. Det är väl skönt för tjejerna att komma igång efter helgerna. Transporten, ja den var en saga för sig. Helt nedisad och insnöad. När vi äntligen fick fram den var både drag och dragkrok full i is. Bäst som jag stod där i ett tafatt försök att tina upp den med ett värmeljus kom Sven-Erik förbi och räddade mig med en gasolbrännare annars hade jag säkert stått där än. På tal om infrusen. Undrar om det blir några fler resor i bilen som står i snödrivan i Åkne. Skulle inte tro det.:)



Nu är det bara en dag kvar att jobba sen är det helg igen, skönt. Då hinner det bli än lite ljusare. Ni vet väl? Till trettondan ljusnar det ett tuppfjät och till tjugondan häst och lass.

//Kröpen