Hantverksdag Trettioårs-Jubileum

Hantverksdag. Den trettionde i ordningen. Lördagen den 30 juni klockan 12.00. Tre och en termos uppträder.:)
Hjärtligt Välkomna!!






Funktionärer

Jo, på lördag har vi ju hantverksdan i Fjärn. Jag känner på mig att vi blir lite kort med folk på tävlingsaktiviteterna. Det är fotboll, veteran VM i pingis och div annat den dagen. Är det någon som är lös och ledig och skulle kunna hjäpa till hör av dig. Vi tävlar som vanligt i pilkastning, luftgevärsskytte och hästskokastning.
//Kröpen

Angenäma problem

 
Angenäma problem. Men problem som måste lösas. Genom att ge Gnarp förutsättningar kan vi bli fler innevånare och öka skattekraften till gagn för alla kommundelarna. Gnarp har utvecklats trots att det flera gånger lämnats ensamma ex förlorat post, tandläkare och läkarstation mycket pga av att vi har så himla trevligt här. Vi skulle kanske klara ett förlorat tågstopp oxå. Men varför inte tänka åt andra hållet, ordna boenden och låta loket dra tåget än att vi ska dras med ner i den kommunala nerförsbacken. Tryck på bild för länk till artikeln.
 
 
 
 
 
 
 

Midsommarfirande på skäret.



Hjärtligt Välkomna till midsommarfirandet på skäret i Norrfjärden. Dansen kring stången börjar 15.00. Café Skäret har öppet där du kan köpa kaffe och hembakat. Lotterier, metartävling för barnen, priser till alla. Ta gärna med en bukett blommor för att smycka stången.

Hantverksdag Trettioårs-Jubileum

Hantverksdag. Den trettionde i ordningen. Lördagen den 30 juni klockan 12.00. Tre och en termos uppträder.:)
Hjärtligt Välkomna!!






Filmen om Gnarpsviljan

Köp filmen om hur Gnarpsviljan byggdes. Kontakta Inga. Filmen kan oxå beställas mot porto.:)






DE VILDA BLOMMORNAS DAG.

Samling på Gnarps  skolas parkering  Söndag 17 jun kl 10.00
Växtvandring på Åsvallens fäbodvall. Ev även besök på angränsande Bodmyrans naturreservat (gummistövlar behövs.)
Upplysningar: Veronica Jägbrant, tel 0652-107 41



Kommunala studier på Cypern

Vi har varit på Cypern i en vecka. Ett fantastiskt klimat, högsommar väder(+lite till), inte ett regnmoln, klart vatten och bad i turkosa laguner. 

Men frånsett det kunde jag inte låta bli att imponeras över hur kommunen förvaltar kustlinjen, stränderna och det helhetstänk som finns för att försörja sig på turismen. Om vi börjar med stränderna och kusten. Jag gissar att i de exploaterade områdena var strandskyddet satt till 150 meter. Sen var stränderna och området närmast vattnet till för alla cyprioterna själva, turister, fauna och flora. Sen kom strandpromenaden med kommunala sopkorgar och toaletter och ovanför en gräs/grusyta. Den och de karga uddarna mellan stränderna hyrdes ut till lokala entreprenörer ex temporära serveringar och vattensport. Sen kom hotellen och butikerna. Kommunen förvaltade stränderna, hyrde ut solstolar, ordnade strandpromenaden och tillhandahöll toaletter. Det innebar fairplay på stränderna. Inget "försvinn", privat område och andra avarter. Dvs de gjorde grundjobbet och skapade på så sätt förutsättningar för allt det andra. Jag tror att vi här hemma i Nordanstig många gånger sitter och väntar på allt det "andra" istället för komma överens vart vi ska koncentrera krafterna för att skapa grundförutsättningar för det som vi så högt önskar ska hända.



 

Nu är Cypern är inte Nordanstig och förutsättningarna ser helt annorlunda ut, men tänket kunde vi anamma. Underskatta inte fräscha toaletter och papperskorgar. Tillgängligheten till en dass om du är nödig slår alla käcka slogans med hästlängder. Vi har gjort grundjobbet på exempelvis Gnarpsbaden. Men det måste följa sin tid. Utedass fungerar kanske inte i all evighet.





I Nordanstig har mycket av det här fungerat ändå då ideella föreningar tagit hand om servicen och kommunen har aktivt gått in och stöttat efter förmåga. En tydligare strategi, vad vi vill och vad vi vill försöka utveckla skulle behövas. Det kan vara att en vandringsled ska fungera över tid med sophantering, toaletter. Tre fungerande toaletter vid gnarpsbaden som städas varje dag. Öppna nätverk i kustbyarna så att gästande familjer vill stanna i ytterligare några nätter. Göra om festplatsen till husvagnscamping med bra serviceanläggning. Sånt här kan självklart förvaltas av föreningar och arrendeentreprenörer men återigen, vad vill vi och vilka investeringar är nödvändiga i enhet med en framtagen strategi. Och strategin ska nog oxå bara innehålla realistiska mål som vi kan upprätthålla under tid så att de är möjliga att utvärdera. En fråga som är värd att fundera på är vad Hassela Ski Resort har varit idag om inte initiativet till Älvåsen tagits av Hassela kommun innan sammanslagningen.





Också var det med helhetstänket in i minsta detalj. När vi kom till vår lägenhet saknades diskmedel, diskborste och disktrasa. Saker inte åtminstone vi inte kan leva utan. Men mycket riktigt, i snabbköpen erbjöds ett digert sortiment av varorna. Och imorgon är det dags för nästa gäst att utrusta lägenheten.

Fler reflektioner kommer.

//Kröpen



Kommunbegreppet.

Jag sitter och funderar lite kring dagens kommuner, kommunbegreppet, primärkommun och vad vi överhuvudtaget kan göra för att vända den negativa samhällsutvecklingen i glesbygd ute i landet. Läser lite på wikipedia "kommunreformer i landet" http://sv.wikipedia.org/wiki/Kommunreformer_i_Sverige och följer hur Sveriges kommuner har utvecklats. Här sägs bla att för frågor som är för stora att hantera för primärkommunerna och ändå för små för staten finns sekundärkommuner ex Landstingen.

Men om vi vänder på det för frågor som är lokala som kanske innebär neddragningar, serviceförsämringar och utflyttning pga av kommunens allt sämre ekonomi. Hur hanterar vi dem? Om vi läser i den tidigare länken ser vi att 1971 kommer centralortsprincipen in i bilden http://sv.wikipedia.org/wiki/Centralortsprincipen och då går det att säga att det är ingen speciellt gammal ide.

Det här fungerade bra så länge vi hade utveckling i landet. Men idag när vi har en samhällsutveckling i kommunerna som rekapitulerar, skatteintäkterna minskar, vi tvingas dra ner i lokalsamhällena, servicen försämras människor flyttar som i sin tur leder till att skatteintäkterna minskar osv. För primärkommunen del finns det ingen annan väg. Den är bildad för att arbeta efter centralortsprincipen och tvingas att försvara sin egen ide och överlevnad in absurdum. Här är det väldigt lätt att känna sig otillräcklig som politiker.

Politiker? Vad är det. Ja jag tycker att politiker är alla som brinner för en fråga, en förbättring och vill jobba för den. De som levde och verkade i landet innan de första församlingarna bildades var jordbrukare och fiskare mm. De levde här för sin egen överlevnads skull. När Gud kom till byn blev det indirekta resultatet att folk träffades, och började sammarbeta och insåg att arbetade man tillsammans kunde ideer växlas upp. Sen sköt utvecklingen fart lokalt och utvecklingen fortsatte i fas med den första länken här i bloggen. Och utvecklingen fortsatte i rätt riktning mot stagnation och dagens rekapitulation.

Primärkommunen är en juridisk person som försvarar sig själv. Och försvarar man sig själv är vägen mer eller mindre utstakad. Om sekundärkommunen är lösningen på större frågor. Vad är då lösningen på mindre lokala frågor.

Frågan är VAD GÖR VI? HUR SER VERKTYGEN UT?

Hela Sverige ska leva har många verktyg för det här http://www.helasverige.se/ . Men det är bara en bråkdel av politiken som accepterar dem. Är en politiker en människa som vill förbättra och driva en fråga eller är han en hjälplös riddare i primärkommunens tjänst?

Jag är inte säker på svaret.

// Kröpen



RSS 2.0