Framtida miljöer och behov.

Funderar lite på miljöer, hus och byggnader i omgivnngen. Dåtid och nutid och framtida behov av service. En del byggnader förfaller med en rasande fart. Ta t.ex tvåvåningshusen med lägenheter i trä som byggdes på 80 och början av 90-talet. Flangnade färg och ruttna bräder och omfattande underhållsbehov. Några av dem som stod i Harmånger är rivna idag. Jag sprang där med tidningar på 90-talet och det gick nästan att se hur de ruttnade. Det finns hyreslägenheter i trä som är äldre men i bättre skick. De är lägre längor och skyddas av ett bättre tak. Om vi tittar i tätorterna så håller de rappade husen fortfarande stilen. Sparbankshuset i Gnarp. Hyreslägenheterna på Strömsbruksvägen i Harmånger de äldre husen längs storgatan i Bergsjö. 
 
Det känns ibland som det som hur vi byggde på 50 och 60-talet funkar bättre och är mer bestående än det som byggts senare. Det brukar jag tänka på ibland när jag ser skolan i Gryttje. Den ser fortfarande ok ut och flyter in i miljön bättre än de försök vi har till statsbyggnad i tätorterna. Skolor och affärer med platta tak omgiven av asfalt som skjuter upp här och var och som hela tiden måste  repareras och underhållas. Vi hann väl inte så långt så att miljöerna ser ut som kring exempelvis Opalen i Kvisselby men vi var på god väg och tur är väl det.
 
Jag vet inte vart vi skulle lägga oss om vi planerade nya hyreshus. Tittar man på många moderna hus idag så slutar taket jäms med väggen och väggarna är exponerade för väder och vind och har fasad av trä. Den är iof också alldeles slät och säkert lätt underhållen. Men hur i all värden bygger vi mer bestående. Ska vi börja bygga rappade hus som sparbankshuset. Hur ska miljöerna runt omkring se ut?  Kommer vi att tvingas säga adjö till asfalten i glesbygdens tätorter. Ibland ser man tecken på det. Vi har vägar som får en att överväga om inte grusvägen genom byn hemma i Haddäng inte var ett bättre alternativ. Ska vi släppa in mer av natur och det gröna i sanhällena. Överhuvudtaget ska vi nog inte skapa miljöer som är dyra att underhålla, då ser förfallet än värre ut. Kanske Stocka är det bästa exemplet i kommunen på hur våra framtida tätorter ska planeras.
 
Hur ser våra framtida behov ut? Vill vi bo utspritt eller förtätat? Hur kommer tillgången till livsmedel och affärer att vara framöver? Ska hyreshusen utrustas med matdepåer där budbilar och lokala producenter kan lämna mat på dagtid eller ska vi skapa lokala mötesplatser och servicecentra om inte marknaden kan tillgodose våra behov. Kan hem odlat och lokalt jordbruk utvecklas och bidra till livsmedelsförsörjningen? Behöver vi odlingsytor centralt?
 
Det tål att funderas på.:)
 
// Kröpen
   

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0