Att vi lever mer och mer lever i ett nätverkssamhälle har väl inte undgått någon. Det ligger i människans natur att hitta lösningar och har han eller hon ett val så vill hon välja. Vare sig det gäller skola, vård och omsorg. Det finns vägar, kollektivtrafik och järnvägar som gör valen fler och det anpassar kommuninnevånaren sig till. Man lägger inte så stor vikt vem som tillhandahåller lösningarna bara dom är bra.

 

Ska vi behålla de kommunala lösningarna måste de vara bra så att folk väljer dem. Och oavsett vad folk väljer så finansieras de enskillda valen genom skattemedlen. Att de enskilda enheterna är bra får en allt större betydelse. Det är kanske inte så viktigt var de ligger geografiskt under förutsättning att det funkar logistiskt, bara att de är kvalitativa och attraktiva.

 

Det här anpassningen kommer inte att bli enkel. Jag tror det behövs radikala strukturförändringar och en ökad förståelse för att människor väljer det som passar bäst för dem. Satsa på halvbra kommunala lösningar kommer inte att fungera utan kommer bara att öka efterfrågan på alternativen. 

 

Egentligen är kommunen bara den som förfogar och förvaltar skattemedlen och skattemedlen betalar de behov som finns hos invånarna. Jag kan inte säga exakt vad som ska göras, men någonting måste göras i t.ex Nordanstigs fall. Vi i kommunen tror jag måste focusera mer på de enskilda enheterna och att de är bra. En bra skola där och ett bra äldreboende här som sticker ut och signalerar kvalitet.

 

Dessvärre för er kära bloggläsare så har Kurt Olsson försökt skissa upp den allmänna utvecklingen kommuner i stort här nere. Och kanske vart vi till slut hamnar. Jag tror att vi är på väg i nån slags process som kan se ut ungefär så här. Mitten varianten är lite extrem men vi har en utveckling där hälften av eleverna i en kommun mycket väl kan välja utomkommunala- eller friskolealternativ och det är svårt att säga vart vi är på väg inom äldreomsorgen. Håll till godo.:)