Kommunbegreppet.

Jag sitter och funderar lite kring dagens kommuner, kommunbegreppet, primärkommun och vad vi överhuvudtaget kan göra för att vända den negativa samhällsutvecklingen i glesbygd ute i landet. Läser lite på wikipedia "kommunreformer i landet" http://sv.wikipedia.org/wiki/Kommunreformer_i_Sverige och följer hur Sveriges kommuner har utvecklats. Här sägs bla att för frågor som är för stora att hantera för primärkommunerna och ändå för små för staten finns sekundärkommuner ex Landstingen.

Men om vi vänder på det för frågor som är lokala som kanske innebär neddragningar, serviceförsämringar och utflyttning pga av kommunens allt sämre ekonomi. Hur hanterar vi dem? Om vi läser i den tidigare länken ser vi att 1971 kommer centralortsprincipen in i bilden http://sv.wikipedia.org/wiki/Centralortsprincipen och då går det att säga att det är ingen speciellt gammal ide.

Det här fungerade bra så länge vi hade utveckling i landet. Men idag när vi har en samhällsutveckling i kommunerna som rekapitulerar, skatteintäkterna minskar, vi tvingas dra ner i lokalsamhällena, servicen försämras människor flyttar som i sin tur leder till att skatteintäkterna minskar osv. För primärkommunen del finns det ingen annan väg. Den är bildad för att arbeta efter centralortsprincipen och tvingas att försvara sin egen ide och överlevnad in absurdum. Här är det väldigt lätt att känna sig otillräcklig som politiker.

Politiker? Vad är det. Ja jag tycker att politiker är alla som brinner för en fråga, en förbättring och vill jobba för den. De som levde och verkade i landet innan de första församlingarna bildades var jordbrukare och fiskare mm. De levde här för sin egen överlevnads skull. När Gud kom till byn blev det indirekta resultatet att folk träffades, och började sammarbeta och insåg att arbetade man tillsammans kunde ideer växlas upp. Sen sköt utvecklingen fart lokalt och utvecklingen fortsatte i fas med den första länken här i bloggen. Och utvecklingen fortsatte i rätt riktning mot stagnation och dagens rekapitulation.

Primärkommunen är en juridisk person som försvarar sig själv. Och försvarar man sig själv är vägen mer eller mindre utstakad. Om sekundärkommunen är lösningen på större frågor. Vad är då lösningen på mindre lokala frågor.

Frågan är VAD GÖR VI? HUR SER VERKTYGEN UT?

Hela Sverige ska leva har många verktyg för det här http://www.helasverige.se/ . Men det är bara en bråkdel av politiken som accepterar dem. Är en politiker en människa som vill förbättra och driva en fråga eller är han en hjälplös riddare i primärkommunens tjänst?

Jag är inte säker på svaret.

// Kröpen



Kommentarer
Postat av: Ove Wallberg

Intressanta saker du tar upp i din blogg.

Jag vet dina ambitioner att förbättra ocgh förstår din frustration.



Hur förändrar man den urbaniseringsprocess som pågår? Ditt exemplet om att bl.a. bönder och fiskare tog initiativet till nuvarande politiska system på kyrkbacken. Då var självhushållet ett absolut måste. Jag kan inte se längre än under min aktiva yrkesperiod, som är 57 år. Vilken otrolig förändringsprocess och vilken kraftig urbaniseringsprocess det pågår. Under de åren har antalet mjölkbönder minskat från 225 000 till några få tusen. Hur många yrkesfiskare fanns det på 1950 talet och hur många finns det nu? bara några få efter hela Norrlandskusten. Det är bara två exempel hur arbetstillfällen har ändrats. Så här ser det ut inom område efter område. Ett annat exempel: ta Gnarps socken och se vad som hänt. 1959 minskade antalet skolor mycket drastiskt och det blev en centralskola i Vallen. Gårdsjön, Gryttje, Årskogen Grängsjö, Byn, Sörfjärden är bara några exempel av de skolor som lades ned och centraliserades.

Vad har hänt i till ex i Sörfjärden under de senaste seklet? Sågverket är borta, masugnen är borta, det finns ingen yrkesfiskare kvar och antalet åretruntboende människor har minskat från mellan 700-1000 till 45-50! Kommer en förändring att ske att fler bosätter sig där? Hur ser det ut på Annsjön? När vägen byggdes började utfýttningen. By efter by ort efter ort samma sak i alla kommuner i landet, utom tillväxtkommuner, där ökar antalet människor. Överallt i små som stora kommuner slåss man för att behålla små skolor. Detta tycker jag är naturligt, men var kommer nya idéer om alternativ när ekonomin tryter i kommunen. Det är inte större skillnader i det avseendet mellan boende i små eller större kommuner.



Kan vi i vår kommun stoppa urbaniseringsprocessen? Det har konststerats att det är svårt att få tillväxt i en kommun om antelet människor som jobbar i företag inom kommunens gränser minskar. I vår kommun har vi många småföretag och och de är basen för att nå någon form av mål av sysselsättning. Här finns delade meningar det är jag medveten om. För att få nya infallsvinklar bör det komma till nya politiker som är "unga i politiken". "Nya kvastar sopar bäst". Tyvärr hör nya politiker allt för ofta av "gamla" politiker: "Det där som du säger har vi provat förr och det gick inte". Kan det vara så att tiderna har förändrats och de nya politikerna ser med andra ögon på lösningar av sina förslag?



I en kommun som vår är sakfrågorna de viktigaste



Jag hoppas att bloggen skapar positiva tankar och idéer.

Det är nog sant som du säger om primärkommunen och vilka som försvarar denna! Frågan du ställer i det fallet är enligt min syn på saken, det är MÄNNISKAN som bor där den bor som påverkar sin ort!

Jag tror mer på den ort där jag bor och hur den kan utvecklas och därmed kan också kommunen utvecklas, vad kommunen heter är ovidkommande.

Ha de

Ove

2012-06-02 @ 13:57:43
Postat av: Kröpen

Om vi tar några orter som lyckats utvecklas parallellt med sin centralortert. t.ex Åre och Järvsö så krävs det en hel del bla engagemang och externt kapital. Gnarp är iof oxå ett bra exempel på en ort som åderlåtits på mycket men ändå har haft utveckling och befolkningsökning. Där har gemensamma lösningar, nätverkande och småskalighet varit nycklar.



Hur man bidrar till en trend hur arbeten skapas har jag ingen aning om. Men jag tror att Hassela är ett bra exempel. Många är engagerad i mycket(företag, föreningar) och och man tar ett gemensamt grepp i samhällsfrågorna.



Bra vägar och infrastruktur är både på gott och ont. Går det att resa åt ena hållet går det oxå att resa åt det andra. Det kan få en förödande verkan på lokala servicelösningar.



Visste man att det gick att frigöra kapital för att utveckla lokalsamhällena genom att centralisera skola och omsorg vore det bara att köra, men jag tror snarare att det skulle komma nya krav på skattesänkningar.

2012-06-02 @ 20:46:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0